分享

瑞典语字母和发音

 郝家祥 2016-12-26
瑞典语字母和发音
瑞典语字母有二十八个或二十九个字母。字母跟英语字母一样差不多,还有额外的三个字母。字母也没有英语同一的发音。在下面有一个详细说明。
每个字母要么是元音字母要么是辅音字母。元音字母有短长两个不同的发音。元音字母由两群组成:软元音字母语硬元音字母。两群有语法和发音的重要。有的辅音字母有两个不同的发音,软发音和硬发音。详细说明如下。你现在是为学瑞典语字母作准备的。
 
A, a 硬元音字母
短:跟汉语拼音的 'a' 字母一样。比较“万” (wan) 、“外” (wai) 。
长:跟汉语的“二” (er) 的 'e' 字母一样。比较英语的 'hard' 的 'a' 字母。
B, b 辅音字母
跟汉语拼音的 'b' 字母一样。比较“北” (bei) 、“冰” (bing) 。
C, c 辅音字母
软:跟 'S' 字母一样。
硬:跟硬 'K' 字母一样。
D, d 辅音字母
跟汉语拼音的 'd' 字母一样。比较“的” (de) 、懂 (dong)。
E, e 软元音字母
短:跟汉语的“累” (lei) 和“北” (bei) 的 'e' 拼音字母一样。比较英语的 'lemon' 的 'e' 字母。
长:汉语没有这个发音。可以说是跟短 'e' 字母一样而有更长的发音。这个声音不一定对,关口一点。这个出现的声音更对。就是跟法语的 'é' 字母一样。
F, f 辅音字母
跟汉语拼音的 'f' 字母一样。比较“分” (fen) 、“饭” (fan) 。
G, g 辅音字母
软:跟 'J' 字母一样。
硬:跟汉语拼音的 'g' 字母一样。比较“贵” (gui) 、“个” (ge) 。
H, h 辅音字母
跟汉语拼音的 'h' 字母一样而比汉语在口前部一点。比较“汉” (han) 、“红” (hong) 。
I, i 软元音字母
跟汉语的“一” (yi) 和“亿” (yi) 一样,只是更短的发音的。
跟汉语的“一” (yi) 和“亿” (yi) 一样。
J, j 辅音字母
跟汉语拼音的 'y' 字母一样。比较“英” (ying) 、“用” (yong) 。
K, k 辅音字母
软:跟汉语拼音的 'x' 字母一样。比较“星” (xing) 、“行” (xing) 。
硬:跟汉语拼音的 'k' 字母一样。比较“看” (kan) 、“空” (kong) 。
L, l 辅音字母
跟汉语拼音的 'l' 一样。比较“龙” (long) 、“利” (li) 。
M, m 辅音字母
跟汉语拼音的 'm' 字母一样。比较“梦” (meng) 、“慢” (man) 。
N, n 辅音字母
跟汉语拼音的 'n' 字母一样。比较“女” (nü) 、“你” (ni) 。
O, o 硬元音字母
短:跟汉语拼音的 'o' 字母一样。比较“龙” (long) 、“送” (song) 。
长:跟汉语拼音的 'u' 字母一样。比较“路” (lu) 、“徒” (tu) 。
字母也可以有 '?' 字母短长的发音。
P, p 辅音字母
跟汉语拼音的 'p' 字母一样。比较“派” (pai) 、“瓶” (ping) 。
Q, q 辅音字母
跟硬 'k' 字母一样。字母后边老有 'u' 字母或者 'v' 字母。 'q' 字母不是平常用的。只有一些名字用。
R, r 辅音字母
南部人和中北部人有两个不同的 'r' 字母发音。
南部:让声音从颈前产生。声音听起来跟虎声一样。比较法语的 'r' 字母发音。中北部:让声音从嘴前部产生。卷舌一点。让舌头对雚打一点。
S, s 辅音字母
跟汉语拼音的 's' 字母一样。比较“送” (song) 、“丝” (si) 。
T, t 辅音字母
跟汉语拼音的 't' 字母一样。比较“听” (ting) 、“他” (ta) 。
U, u 硬元音字母
短:撅嘴。发短声,就是了。
长:撅嘴。说“鱼”,产生的声音似乎对的声音。
V, v 辅音字母
跟用嗓音的汉语拼音的 'f' 字母一样。比较英语的 'v' 字母。
W, w 辅音字母
跟 'v' 字母一样。有的时候 'w' 字母和 'v' 字母词典上认为是同一的字母。
X, x 辅音字母
跟 'ks' 字母组合一样。
Y, y 软元音字母
短:跟汉语的 'u' 字母一样。比较“军” (jun) 、“群” (qun) 。
长:跟汉语的 'ü' 字母一样。比较“翷” (lü) 、“女” (nü) 。字母也听起来跟“鱼” (yu) 和“雨” (yu) 一样。
Z, z 辅音字母
跟 's' 字母一样。字母是很不平常用的。
, ? 硬元音字母
短:跟汉语拼音的 'o' 字母一样。比较“佛” (fo) 、坡 (po) 而是更短的发音的。
长:跟汉语拼音的 'o' 字母一样。比较“佛” (fo) 、坡 (po) 。
, ? 软元音字母
短:跟短 'e' 字母一样。
长:汉语没有这个发音。可以说是跟短 '?' 字母一样而有更长的发音。这个声音不一定对,开口一点。这个出现的声音更对。就是跟法语的 'è' 字母一样。还比较英语的 'bag' 和 'can' 的 'a' 字母。
, ? 软元音字母
短:听起来跟汉语拼音的 'e' 字母一样。比较“冷” (leng) 、“梦” (meng) 。
长:有两个不同的发音。在 'r' 字母前跟汉语拼音的 'e' 字母一样。比较“喝” (he) 、“热” (re) 。要不然撅嘴说上面的词。
有的元音字母是软的,有的是硬的。有的辅音字母有软硬两个不同的发音。如果有一个软的元音字母最近前的字母就必须有软的发音。硬的发音是一样的。例如 'g?st' 发音跟 'yest' 一样。因为 '?' 字母是软的所以 'g' 字母一定必须有软的发音。另一个例子是 'gul' 这个词。 'U' 字母是硬的所以这词的 'g' 字母必须是硬的。大多辅音字母只有一种发音。例如 'h?st' 和 'hus' 这两个词有同一的 'h' 字母的发音。
至于短长元音字母,这依靠后边的辅音字母的数目。如果只有一个辅音字母在元音字母后边元音字母就是长的,不然元音字母是短的。
上面的写法自然还有例外。例外出现的时候将被说明。
除了个别字母的发音以外还有字母组合的发音。
 
tj 跟软 'k' 字母一样。是在硬元音字母前用的。在软元音字母前用 'k' 字母。
sj 跟汉语拼音的 'sh' 组合一样。比较“生” (sheng) 、“上” (shang) 。组合是在硬元音字母前边用的。
sk 跟 'sj' 组合一样。是在软元音字母前边用的。在硬元音字母前边发音个别的字母。
kj 跟 'tj' 组合一样。是很少词用的。
stj, skj, ch, sch, si, ssi 它们都是跟 'sj' 组合一样。它们是很少词用的。
dj, lj, hj, gj 在词最前,不要发音第一个字母。只是 'j' 字母在发音。
ng 跟汉语拼音的 'ng' 组合一样。比较“红” (hong) 、“冷” (leng) 。注意不要发音 'g' 字母。例如 'm?nga' 这个词没有 'g' 字母的发音而只有 'ng' 组合的发音。





第一课:简单句子
我们开始学瑞典语的简单句子的形成法。
语法
瑞典语每个句子必须有又主语又谓语。在最简单的例子中谓语只包括动词。
Jag g?r. 我走/去。
Han kommer. 他来。
Daniel sitter. Daniel 坐。
Andreas arbetar. Andreas 工作。
如果没有真的主语就必须用 'det' 这个词装满空间。
Det regnar. (天下雨。)
句子也可以带宾语。宾语平常放在动词后边。
Du ?ter fisk. 你吃鱼。)
Hon ?r student. 她是学生。
Jag heter Daniel. 我的名字叫 Daniel 。
有时间人要说东西不好,东西不是一个方法的。为了使句子否定的,我们用“ inte ”这个词。 Inte 放在动词后边。句子带不带宾语都一样。例如:
Karin g?r.
Karin 走。 Karin g?r inte.
Karin 不走。
Det regnar.
天下雨。 Det regnar inte.
天不下雨。
Jag heter Daniel.
我的名字叫 Daniel 。 Jag heter inte Daniel.
我的名字不叫 Daniel 。
文章
- Hej! -你好!
- Hej! Jag heter Karin. -你好!我叫 Karin 。
- Jag heter Per. Du ?ter. -我的名字叫 Per 。你吃饭。
- Jag ?ter k?tt. Du ?ter fisk. -我吃肉。你吃鱼。
- Hejd?. -再见。
- Hejd?. -再见。
          
Mamma lagar mat. 妈妈做饭。
Pappa lagar inte mat. 爸爸不做饭。
Pappa cyklar. 爸爸骑自行车。
Jag ser far och mor. 我见父亲和母亲。
De dansar. 他们跳舞。
Jag dansar inte. 我不跳舞。
生词
hej 你好
jag 我
heter (的名字)叫
Karin 一种女人名字
Per 一种男人名字
du 你
ter 吃
k?tt 肉
fisk 鱼
hejd? 再见
g?r 走,去
han 他
kommer 来
Daniel 一种男人名字
inte 不
sitter 坐
Andreas 一种男人名字
arbetar 工作
det 装满主语空间的代词
regnar 下雨
hon 她
r 是
student (大)学生
mamma 妈妈
pappa 爸爸
lagar mat 做饭
cyklar 骑自行车
ser 见
mor 母亲 正式
och 和,与
far 父亲 正式
de 他们,她们,它们 日常说的发音: d?mm
dansar 跳舞
练习
1. 创造自己的简单句子。
2. 把下列句子翻译成中文:
1. Far och mor cyklar.
2. De lagar mat och ?ter.
3. Karin ?r student.
4. Hon ser far.
5. Far g?r.
6. Per sitter och arbetar.
7. Han kommer!
3. 把第二练习的句子变成否定的用 inte 。
第二课:简单问题
语法
中国人来问别人问题的时候就用“吗”这个词放在句子结束。“吗”使句子变成问题。瑞典人没有那种词,而换词的顺序。句子中,主语来先的,谓语在后。问题先带动词,然后带主语。比较下列的例子。
Jag ?ter.
我吃。 ?ter jag?
我吃吗?
Daniel sitter.
Daniel 坐。 Sitter Daniel?
Daniel 坐吗?
De arbetar.
他们工作。 Arbetar de?
他们工作吗?
问题跟句子一样也可以带宾语。宾语放在主语后边。所以谓语成为两部。动词是最前的,宾语是最后的。例如:
Lisa ?ter fisk.
Lisa 吃鱼。 ?ter Lisa fisk?
Lisa 吃鱼吗?
Per ?r l?kare.
Per 是大夫。 ?r Per l?kare?
Per 是大夫吗?
Martin ?lskar Lisa.
Martin 爱 Lisa 。 ?lskar Martin Lisa?
Martin 爱 Lisa 吗?
问题有回答。这类问题基本只有两类回答:肯定与否定。回答要是是肯定的,瑞典人就用“ Ja ”这个词,要是是否定的就用“ Nej ”。为了强调回答,还可以重说句子。例如:
Talar du kinesiska?
你说中国话吗? Nej.
不说 Nej, jag talar inte kinesiska.
我不说中国话。
Cyklar han?
他骑自行车吗? Ja.
骑。 Ja, han cyklar.
他骑自行车。
问题也可以是否定的:
Lisa hoppar inte.
Lisa 不跳。 Hoppar inte Lisa?
Lisa 不跳吗?
Vi ser inte Per.
我们不见 Per 。 Ser vi inte Per?
我们不见 Per 吗?
我们已经学了一些人称代词,但是我们还没学过代词为宾语。下列有人称代词。
中文代词 主语代词 宾语代词 宾语发音
我 Jag Mig Mej
你 Du Dig Dej
他 Han Honom
她 Hon Henne
它 Den Den
它 Det Det
我们,咱们 Vi Oss ?ss
你们 Ni Er
他们,她们,它们 De Dem D?mm

Den, det 差别是以后的课说明的。注意两个词不是可互换的。
宾语代词的发音经常跟写法不一样。目录也包括奇怪的发音。如果没有发音写的发音就跟写法一样。 De 主语人称代词和 Dem 宾语人称代词有同一的发音。
用主语代词还是用宾语代词是由代词的位置决定的。例如:
Jag ?lskar dig. 我爱你。
lskar du mig? 你爱我吗?
Ser de oss? 他们见我们吗?
Vi hittar inte henne. 我们不找到她。
文章
Urs?kta, talar du kinesiska? 对不起,你说中国话吗?
Nej, jag talar endast svenska. 不,我只说瑞典话。
Jag talar lite svenska. 我说一点瑞典语。
          
Per ?r l?rare. Per 是老师。
Han tr?ffar Sara. 他见到 Sara 。
Han ?lskar henne. 他爱她。
Men ?lskar Sara Per? 可是 Sara 爱 Per 吗?
Per fr?gar Sara: Per 问 Sara :
- ?lskar du mig? -你爱我吗?
Sara svarar: Sara 回答:
- Ja, Per. Jag ?lskar dig. 爱,我爱你, Per 。
Per och Sara ler. Per 和 Sara 微笑。
生词
Martin 一种男人名字
lskar 爱
Lisa 一种女人名字
talar 说,说话
kinesiska 中国话,中文,汉语
nej 不是 否定回答
ja 是 肯定回答
hoppar 跳
hittar 找到
urs?kta 对不起
endast 只
lite 一点
svenska 瑞典话,瑞典语,瑞典文
l?rare 老师
tr?ffar 见到,遇见
men 可是,但是
fr?gar 问
svarar 回答
ler 微笑
练习
1. 创造自己的简单问题。问题又肯定又否定吧。
2. 把下列句子翻译成瑞典文。
1. 老师问学生。
2. 你们说不说瑞典文?
3. -她们做饭吗?-做饭
4. -父亲和母亲跳舞吗?-不跳
5. 他来不来?
6. Daniel 不见妈妈。他工作。
7. 你们找不到我们。
3. 填上适当的词。
1. Skrattar (笑) Lisa? Nej, hon _____.
2. _____, talar du ______?
3. Han hittar ______ (代词).
4. ______ (代词) fr?gar honom.
5. Andreas cyklar ______.



第三课:第名词基础
语法
瑞典语名词是两性的。名词和句子形式很依靠名词性。我们称名词性“n 词”和“t 词”。每个名词带自己的性。如果要学新的名词就也必须学它的性。第一和第二课没有学性,但是剩下的课要学。
瑞典语的“一”数字依靠带来的名词。“ stol ”(椅子)是“n 词”。“一把椅子”就是“ en stol ”。 bord (桌子)是“t 词”。“一张桌子”因而是“ ett bord ”。注意瑞典人不用“把”,“张”这种量词。
瑞典语的词“ den ”和“ det ”都相当于中文的“它”。用“ den ”还是“ det ”是依靠词指的事。如果是 n 词就用“ den ”,如果是 t 词就用“ det ”。
瑞典人用 en 或者 ett 介绍新的东西进上下文。中国人也有的时候用“一(个)”介绍新的东西,但是跟中国人来说这个不是必需的。例如:
Jag ser en katt.
Den springer. 我见一只猫。
它跑。
Lasse k?per en hund.
Den sk?ller. Lasse 买狗。
它狗叫。
Ett djur ?ter.
Det ser mig. 一个动物吃。
它见我。
我们现在学还一个名词形式:定形式。如果名词的意思是特别的标本就必须用定形式。经常先用不定冠词( en 、 ett )介绍名词进上下文,然后用代词( den 、 det )或名词定形式。例如:
Lisa tr?ffar en pojke.
Lisa 见到一个男孩。 Pojken heter ?ke.
( Lisa 见到的)男孩的名字叫 ?ke 。
Ett lejon ?ter k?tt.
一只狮子吃肉。 Lejonet vr?lar.
(吃肉的)狮子吼。
名词的定形式都不一样。一要学生名词就也得学定形式。
名词也有别的形式。它们譬如也有复数形式和复数定形式。复数形式是介绍数个标本进上下文。用复数定形式来指出特别的标本。例如:
Jag ser katter. 我见猫。(不是特别的猫。)
De springer. 它们跑。
Katterna dricker mj?lk. (那些特别的)猫喝牛奶。
Lejon ?ter k?tt. 狮子(一般地)吃肉。
Lejonen vr?lar. (那些特别的)狮子吼。
从这门课此后,我给你生名词跟这四个形式。例如:
flick|a, -an, -or, -orna 女孩

这个说明的意思是单数是“ flicka ”,单数定是“ flickan ”,复数是“ flickor ”,复数定是“ flickorna ”。你看单数定形式最后的字母是 n 所以这个词是 n 词。如果是 t 就是 t 词。有的词复数跟单数一样。例如:
bord, -et, -, -en 桌子

意思是单数是“ bord ”,单数定是“ bordet ”,复数是“ bord ”,复数定是“ borden ”。注意“ borden ”是复数定形式。别把这个 t 词复数形式和 n 词单数定形式混在一起。
有的名词复数形式都没有。那个经常是不可数名词。例如:
mj?lk, -en 牛奶
文章
Per k?per en radio. Per 买一台收音机。
Han tittar p? den. 他看它。
Radion spelar musik. 收音机放音乐。
Per gillar inte musiken. Per 不喜欢(收音机放的)音乐。
Han st?nger av radion och s?tter p? ett kassettband. 他关掉收音机而打开录音机。
Kassettbandet brister. 录音带破坏了。
Per gr?ter. Per 哭。
          
Martin ?r l?kare. Martin 是大夫。
Han har m?nga patienter. 他有许多病人。
Patienterna gillar Martin. 病人喜欢 Martin 。
De ger honom blommor. 他们给他花儿。
Martin s?ger tack. Martin 说“谢谢”。
          
Olle hittar ett papper. Olle 找到一张纸。
Han tittar p? pappret. 他看纸。
Han ger Lisa det. 他给 Lisa 它。
生词
stol, -en, -ar, -arna 椅子
bord, -et, -, -en 桌子
katt, -en, -er, -erna 猫
springer 跑
Lasse 一种男人名字
hund, -en, -ar, -arna 狗
sk?ller 狗叫
djur, -et, -, -en 动物
pojk|e, -en, -ar, -arna 男孩
lejon, -et, -, -en 狮子
vr?lar 吼
dricker 喝
mj?lk, -en 牛奶
flick|a, -an, -or, -orna 女孩
radio, -n, -apparater, -apparaterna 收音机
tittar p? 看
spelar 放(唱片、录音机等)
musik, -en 音乐
st?nger av 关掉
s?tter p? 打开(机器)
kassettband, -et, -, -en 录音带
brister 破坏
gr?ter 哭
har 有
m?nga 许多
patient, -en, -er, -erna 病人 发音: pasient
gillar 喜欢
ger (送)给
blomm|a, -an, -or, -orna 花儿
s?ger 说
tack 谢谢
Olle 一种男人名字
papp|er, -ret, -er/-ren, -erna/-rena 纸
已经学的名词
k?tt, -et 肉
fisk, -en, -ar, -arna 鱼
student, -en, -er, -erna (大)学生
mamm|a, -an, -or, -orna 妈妈
papp|a, -an, -or, -orna 爸爸
mor (moder), modern, m?drar, m?drarna 母亲
far (fader), fadern, f?der, f?derna 父亲
kinesiska, -n 中国话
svenska, -n 瑞典话
l?rar|e, -en, -e, -na 老师
练习
1. 填上适当的名词形式。不要用代词。
1. Jag tr?ffar ___________. _________ ler. (老师,单数)
2. Lisa hittar ___________. __________ hoppar. (鱼,复数)
3. ________ (大夫) ger Sara __________________(花儿). ________ (猫) ?ter __________ (花儿).
2. 把下列的句子翻译成瑞典语。
1. 老师有学生。
2. 学生说瑞典语。
3. 狗不吼。
4. 猫吼吗?
5. 我看一个男孩。男孩哭。




第四课:形容词基础
语法
形容词,跟名词一样,有不同的形式。形容词形式很依靠它形容的名词的形式。这门课只拿“桌子大”、“椅子漂亮”这类句子来管。
瑞典语句子必须有一个动词。中文的句子不必须。瑞典人为了说“椅子红”介绍“ ?r ” 这个动词。结果就是“ Stolen ?r r?d. ”。但是形容词“ r?d ”在“桌子红”这个句子形容词变成另一个形式:“ Bordet ?r r?tt. ”。形容词的形式依靠它形容的名词。如果名词是 n 词就用“ r?d ,如果是 t 词就用 ” r?tt “。还有一个形容词复数形式。例如: ” Borden ?r r?da. “(桌子红)。
形容词也是为了比较用的。例如:
Stolen ?r r?dare ?n bordet. 桌子比椅子红。

” r?dare “是” r?d “的比较级。比较中文的”更“这个词:
Bordet ?r r?tt. 桌子是红的。
Stolen ?r r?dare. 椅子是更红的。
也有最高级:
Stolen ?r r?d. 椅子是红的。
Bordet ?r r?dare. 桌子是更红的。
Lampan ?r r?dast. 灯是最红的。
比较级和最高级作 n 词形式为基础加上” -are “或者” -ast “这些词尾。注意例外。有的形容词的词尾的” a “字母被省略。形容词有下列的说明:
r?|d, -dare, -dast, -tt, -da 红
l?ng, -'re, -'st, -t, -a 长
” l?ng “有特别的形式。” ' “的意思是拿 (第一个)元音字母来放回成两个点儿的字母。例如:
a ->
->
o ->
有的名词也有这个现象形成复数形式。
文章
Stina har en bil. Den ?r r?d. Stina 有汽车。它是红的。
Hon tycker att bilen ?r fin. 她认为汽车很好看。
Per ger Stina ett ?pple. Stina ?ter ?pplet. Per 给 Stina 一个苹果。 Stina 吃苹果。
pplet ?r r?tt och fint. 苹果是红好看的。
pplet ?r mycket r?dare ?n bilen. 苹果比汽车红得多。
          
Jag ?r mycket l?ng. 我很高。
Jag har en sn?ll kompis. 我有一个好朋友。
Han heter Pelle. 他的名字叫 Pelle 。
Han ?r l?ngre ?n mig. 他比我高。
Pelle har ett stort, l?ngt bord. Pelle 有一张大的长的桌子。
Han har ?ven fyra fina stolar. 他也有四把好看的椅子。
Stolarna ?r mycket mindre ?n bordet. 椅子比桌子小得多。
Det g?r inget. De ?r v?ldigt billiga. 没关系。它们很便宜。
Men bordet ?r dyrt. 但是桌子贵。
Duken ?r ocks? dyr. 桌布也贵。
生词
r?|d, -dare, -dast, -tt, -da 红
lamp|a, -an, -or, -orna 灯
l?ng, -'re, -'st, -t, -a 长
Stina 一种女人名字
bil, -en, -ar, -arna 汽车
fin, -are, -ast, -t, -a 好看
mycket 多
sn?ll, -are, -ast, -t, -a 对人好
ven 也
Det g?r inget. 没关系。
billig, -are, -ast, -t, -a 便宜
dyr, -are, -ast, -t, -a 贵
duk, -en, -ar, -arna 桌布





第五课:动词基础
语法
瑞典语动词有四个形式:不定式,过去,完成式和一般时。在词典里只可以找到动词的不定式。还有现在时态。每次学一个动词必需学所有的形式。但是大多动词有一样的。过去大多放“ -de ”在不定式的后边。有的时候要放“ -te ”。为完成式要放“ -t ”或者“ -it ”。现在时态比较难,需要在“ -er, -ar, -r ”当中选择。例如:
svara, -de, -t, -r 回答
fr?ga, -de, -t, -r 问
k?p|a, -te, -t, -er 买
s?lja, s?lde, s?lt, s?ljer 卖
“ s?lja ”就是一个不规则动词。最重要的两个动词是“ vara ”和“ ha ”:
vara, var, varit, ?r 是
ha, hade, haft, har 有
在这门课里我们只用现在时跟过去时。别的时态用助动词。拿下列的句子来比:
现在时态 过去时态 中文
Jag fr?gar Olle. Jag fr?gade Olle. 我问 Olle (了)。
Han k?per bananer. Han k?pte bananer. 他买(了) 香蕉。
Vi g?r till skolan. Vi gick till skolan. 我们走到学校去。
Hon l?ser tidningen. Hon l?ste tidningen. 她看报纸。
Pojken spelar schack. Pojken spelade schack. 男孩打棋子。
文章
Kalle och Stina g?r till skolan. Kalle 跟 Stina 走到学校。
L?raren fr?gar: Vad gjorde ni ig?r? 老师问:你们昨天做什么?
De svarar: Vi spelade fotboll. 他们回答:我们踢了足球。
Vi ?t glass ocks?. 我们也吃了冰淇淋。
Var glassen god? 冰淇淋好吃吗?
Barnen svarade: Den var mycket god. 孩子回答:它很好吃。
          
Sverige ?r ett l?ngt land. 瑞典是一个长的国家。
Huvudstaden heter Stockholm. 首都叫斯德哥尔摩。
Landet var mycket st?rre f?r l?nge sedan. 国家很长时间以前大多了。
Finland tillh?rde Sverige d?. 芬兰那个时候属于瑞典。
Finland ?r ett eget land nu. 芬兰现在是自己的国家。
生词
svara, -de, -t, -r 回答
fr?ga, -de, -t, -r 问
k?p|a, -te, -t, -er 买
s?lja, s?lde, s?lt, s?ljer 卖
vara, var, varit, ?r 是
ha, hade, haft, har 有
banan, -en, -er, -erna 香蕉
g?, gick, g?tt, g?r 走
till 到
skol|a, -an, -or, -orna 学校
l?s|a, -te, -t, -er 读
tidning, -en, -ar, -arna 报纸
spela, -de, -t, -r 打游戏,放音乐
schack 棋子
g?ra, gjorde, gjort, g?r 做
ig?r 昨天
fotboll 足球
glass, -en, -ar, -arna 冰淇淋
go|d, -dare, -dast, -tt, -da 好吃
Sverige 瑞典
land, -et, -'er, -'erna 国家
huvudstad, -en, -'er, -'erna 首都
het|a, -te, -at, -er 名字叫
Stockholm 斯德哥尔摩(瑞典首都)
f?r ... sedan ... 以前
l?nge 长时间
Finland 芬兰
tillh?r|a, -de, -t, - 属于
d? 那个时候
eg|en, -et, -na 自己的
nu 现在





第六课:复杂一点的句子
语法
有的时候我们想强调一个句子部份。例如:
Jag spelade fotboll ig?r. 我昨天踢了足球。
Ig?r spelade jag fotboll. 昨天我踢了足球。
Fotboll spelade jag ig?r. 足球我昨天踢了。

这三个句子强调不同的事。第一个要么是没有强调要么强调是我昨天踢了足球。第二个句子强调是昨天这个时候我踢了足球。第三个用中国话说挺别扭,但是瑞典人喜欢这样说。它强调我昨天踢了足球,没踢(或打)别的游戏。
第一课中说了句子结构是主语放在句子里第一个位置。这个却是不对。最重要的是把动词 (谓语)放在第二个位置。要是要强调别的词,就把强调的单词放在第一个位置,然后把动词放在第二个。以后才放句子剩下的部份。
文章
Peter och Stina satt och tittade p? TV. Peter 和 Stina 坐着看电视。
TV:n visade ett program om olika l?nder. 电视演一个关于不同的国家的节目。
Vad tycker du om programmet?, fr?gade Peter Stina. 你觉得节目怎么样? Peter 问 Stina 。
Programmet tycker jag ?r ganska bra, svarade Stina. 我觉得节目挺好, Stina 回答。
Det tycker inte jag, sa Peter. 我不觉得, Peter 说。
Varf?r inte det? Tycker du inte om att l?ra dig saker om andra kulturer? 你为什么不觉得?你不喜欢学别的文化的新东西吗?
Jo, men de presenterar dem ganska klumpigt. 喜欢,但是他们把它们介绍得比较别扭。
Hur menar du? 你是什么意思?
Det kan jag inte f?rklara. Det k?nns bara konstigt. 那我不会说。只觉得奇怪。
Okej. F?rresten, ig?r ringde din mamma. 好。对了,你妈昨天打电话。
Vad sa hon? 她说什么?
Hon vill att du ringer henne. 她想你跟她打电话。
D? ringer jag henne p? en g?ng. 那我马上跟她打电话。
Peter gick sedan och ringde mamma. Peter 后来去跟他妈打电话。
生词
sitta, satt, suttit, sitter 坐
titta, -de, -t, -r p? 看
TV, TV:n, TV-apparater, TV-apparaterna 电视
visa, -de, -t, -r 给人看
program, -met, -, -men 节目
om 关于
olik, -t, -a 不同,不一样,不象
land, -et, -'er, -'erna 国家
tyck|a, -te, -t, -er 觉得,有意见
Varf?r 为什么
tyck|a, -te, -t, -er om 喜欢
l?r|a, -de, -t sig 学
sak, -en, -er, -erna 东西
andra 别的
kultur, -en, -er, -erna 文化
presentera, -de, -t, -r 给人介绍
ganska 比较
klumpig, -t, -a 别扭
mena, -de, -t, -r 是一个意思
kunna, kunde, kunnat, kan 会,能
f?rklara, -de, -t, -r 说明
k?nnas, k?ndes, k?nts, k?nns 自己觉得
bara 只
konstig, -t, -a 奇怪
okej 好(的)
f?rresten 对了
ring|a, -de, -t, -er 打电话
vilja, ville, velat, vill 想,愿意
d? 那,要是这样的话
p? en g?ng 马上
sedan 后来





第七课:介词
语法
用介词比较简单。瑞典语跟中文的差别就是单词的次序。中文把介词放在它的名词后边。瑞典语把介词放前边。例如:
Djuret ?r i buren. 动物在笼子里。
Vasen st?r p? bordet. 花瓶在桌子上。
Mattan ligger under bordet. 地毯在桌子下面。
Peter st?r framf?r Lisa. Peter 站在 Lisa 前面。
另外复杂的特点是属于的动词。中文一直说“在”。瑞典语说东西“躺”,“站”,“坐”,“挂”,等。“花瓶在桌子上”用瑞典语语法说就是“花瓶站桌子上”。这些动词不可以随便选,有规则:
“站”的东西一般高和窄。例如: vas (花瓶), flaska (瓶子)。
“躺”的东西一般低和宽。例如: tallrik (盘子), sked (勺)。
例外就是有“腿”的东西,例如放像机等机器:
Videon st?r bredvid TV:n. 放像机在电视旁边。
别的词依靠情况。例如:
Knappen sitter p? TV:n. 钮在电视上。
Lampan h?nger i taket. 灯(挂)在顶上。
把一个东西放在一个地方也有不同的动词,可是动词跟以前说的语法的关系。看下列的表。
在 放
ligga l?gga
st? st?lla
sitta s?tta
L?gg tallriken p? bordet. 把盘子放在桌子上。
Jag st?ller flaskan i kylsk?pet. 我把瓶子放在冰箱里。
Han s?tter en magnet p? kylsk?pet. 他放一个磁铁在冰箱上。
文章
Peter och Stina st?dar hemma. Peter 和 Stina 在家里打扫卫生。
Peter dammsuger och Stina dammar. Peter 吸尘和 Stina 擦灰尘。
Under soffan hittade Peter en gammal penna. 在沙发下面 Peter 找到了一枝旧笔。
Vad ?r det h?r f?r penna? ropade Peter till Stina. 这是什么笔? Peter han3给 Stina 。
! Den pennan tycker jag mycket om! svarade Stina och gick till Peter. 哦!那枝笔,我特别喜欢! Stina 回答 Peter 。
Var l?g den? fr?gade hon. 笔在哪儿?她问。
Den l?g under soffan sa Peter och fortsatte dammsuga. 它在沙发下面, Peter 说继续吸尘。
Stina la pennan p? ett runt bord i k?ket. Stina 把笔放在厨房里的一张圆的桌子。
Stina dammar ?verallt, p? bokhyllan i sovrummet, i sk?pen i k?ket och m?nga andra st?llen. Stina 擦到处的灰尘,卧室里的书架,厨房里的柜子里和很多别的地方。
Efter st?dningen blev det skinande rent. 打扫卫生以后他们家成了光亮的乾净。
        
生词
djur, -et, -, -en 动物
bur, -en, -ar, -arna 笼子
vas, -en, -ar, -arna 花瓶
st?, stod, st?tt, st?r 站
p? 上面
matt|a, -an, -or, -orna 地毯
ligga, l?g, legat, ligger 躺
under 下面
framf?r 前面
flask|a, -an, -or, -orna 瓶子
tallrik, -en, -ar, -arna 盘子
sked, -en, -ar, -arna 勺
bredvid 旁
knapp, -en, -ar, -arna 钮
sitta, satt, suttit, sitter 坐
lamp|a, -an, -or, -orna 灯
h?ng|a, -de, -t, -er 挂
i 里
tak, -et, -, -en 顶
l?gga, la, lagt, l?gger 放躺
st?ll|a, -de, -t, -er 放站
s?tta, satte, satt, s?tter 放坐
kylsk?p, -et, -, -en 冰箱
magnet, -en, -er, -erna 磁铁
st?da, -de, -t, -r 打扫卫生(动词)
hemma 在家里
dammsug|a, damms?g, -it, -er 吸尘
damma, -de, -t, -r 擦灰尘
under 下面
soff|a, -n, -or, -orna 沙发
gammal, ?ldre, ?ldst, -t, gamla 老,旧
penn|a, -an, -or, -orna 笔
vad ?r ... f?r ... 是什么
den/det h?r 这
den/det d?r 那
forts?tta, fortsatte, fortsatt, forts?tter 继续
run|d, -dare, -dast, -t, -da 圆
k?k, -et, -, -en 厨房
verallt 到处
bokhyll|a, -an, -or, -orna 书架
sovrum, -met, -, -men 卧室
sk?p, -et, -, -en 柜子
m?nga 多
annan, annat, andra 别的
st?lle, -t, -n, -na 地方
efter 以后
st?dning, -en, -ar, -arna 打扫卫生(名词)
bli, blev, blivit, blir 成
skinande 光亮的
ren, -are, -ast, -t, -a 乾净




第八课:数字
语法
零到十这些数字在下面的表里:
noll 零
en, ett 一
tv? 二,两
tre 三
fyra 四
fem 五
sex 六
sju 七
tta 八
nio 九
tio 十
“一”有两个不同的翻译,“ en ”和“ ett ”。要是后面的名词是一个 n 词,就要用“ en ”。要是是一个 t 词就要用“ ett ”。别的词在 n 词 t 词前边都可以用。如果后面没有名词或者这数字没有参照名词就可以随便选一个。
瑞典语在可数的名词前一般不用量词。中国人说“一张桌子”,可是瑞典人只说“一桌子”。看下列的例子。
ett bord 一张桌子
en stol 一把椅子
tre katter 三个猫
tv? bananer 两个香蕉
fem tidningar 五个报纸
ett hus 一所房子
sju hus 七所房子
Du har tv? stolar. Jag har bara en. 你有两把椅子。我只有一把。
Jag s?g fyra tr?d, men han s?g bara ett. 我看见了四棵树,但他只看见了一棵。
Lisa ?t sex glassar och Pelle ?t fem. Lisa 吃了六根冰淇淋和 Pelle 吃了五根。
十一到十九是下列:
elva 十一
tolv 十二
tretton 十三
fjorton 十四
femton 十五
sexton 十六
sjutton 十七
arton 十八
nitton 十九
二十到九十是:
tjugo 二十
tjugoen, tjugoett 二十一
tjugotv? 二十二
tjugotre 二十三
tjugofyra 二十四
tjugofem 二十五
tjugosex 二十六
tjugosju 二十七
tjugo?tta 二十八
tjugonio 二十九
trettio 三十
trettioen, trettioett 三十一
trettiotv? 三十二
fyrtio 四十
femtio 五十
sextio 六十
sjuttio 七十
ttio 八十
nittio 九十
要是要组合两个部份,例如“四十”和“六”,就要把两个部份放在一个单词里,“ fyrtiosex ”(四十六)。
大的数字跟中文不一样。瑞典人数一个大的数字里有多少个“千”,中国人数“万”。例如中国人说 “一万”,瑞典人就说“十千”。“十万”变“百千”等。
用瑞典语的时候,不能缩短。中国人的“一百一” 的意思是“一百一十”的意思。但是瑞典人是“一百零一”的意思。为了说“一百一十”,就必须说所有包括的词。
etthundra, hundra 一百,百
etthundraett, hundraett 一百零一
etthundratv?, hundratv? 一百零二
etthundratio, hundratio 一百一十
etthundraelva 一百十一
etthundratolv 一百十二
etthundratjugo 一百二十
etthundratjugoett 一百而十一
etthundratrettio 一百三十
tv?hundra 两百
tv?hundraett 两百零一
tv?hundratv? 两百零二
tv?hundratio 两百一
tv?hundraelva 两百十一
tv?hundratjugo 两百二十
trehundra 三百
fyrahundra 四百
ettusen, tusen 一千
ettusenett, tusenett 一千零一
ettusentv? 一千零二
ettusentio 一千零一十
ettusentjugo 一千零二十
ettusenetthundra 一千一百
ettusenetthundraett 一千一百零一
ettusenetthundratio 一千一百一十
ettusenetthundraelva 一千一百一十一
ettusentv?hundra 一千二
tiotusen 一万
tiotusenett 一万零一
tiotusentio 一万零一十
tiotusenetthundra 一万零一百
elvatusen 一万一千
tolvtusen 一万二
trettontusen 一万三
etthundratusen, hundratusen 十万
etthundraentusen 十万一千
etthundratiotusen 十一万
tv?hundratusen 二十万
到了“一千千”(百万)瑞典人开始用另外个说法。数字有复数形式了。“一百万”是“一个百万”,“两百万”是“两个百万”。看下列:
en miljon 一百万
en miljon en 一百万零一
en miljon tv? 一百万零二
en miljon etthundra 一百万零一十
en miljon ettusen 一百万零一千
en miljon tiotusen 一百零一万
en miljon etthundratusen 一百一十万
en miljon etthundratiotusen 一百一十一万
tv? miljoner 两百万
tv? miljoner sexhundrasjuttiotretusenfyrahundratjugofem 两百六十七万三千四百二十五
tio miljoner 一千万
tjugo miljoner 两千万
hundra miljoner 一亿
en miljard 十亿
en miljard sexhundrasjuttiotre miljoner 十六亿七千三百万
tv? miljarder 二十亿
tio miljarder 一百亿
hundra miljarder 一千亿
en biljon 一万亿,一兆
tv? biljoner 两万亿,两兆
en triljon 一千万亿
tv? triljoner 两千万亿
文章
Pelle och Stina satt och r?knade sina saker. Pelle 和 Stina 数了他们的东西。
De j?mf?rde med varandra. 他们互相比。
Hur m?nga pennor har du, Pelle? Pelle, 你有几枝笔?
Jag hittar bara fem pennor, men jag har en till. 我只找到五枝笔,可是我还有一枝。
Hittar du inte en penna? Du kan k?pa en ny i aff?ren f?r ?tta kronor. 你找不到一枝笔吗?你可以在商店里花四块钱买一枝新的。
Kostar en penna s? mycket? Jag k?per en billig f?r fyra. 一枝笔那么贵吗?我花四块买一枝便宜的。
Jag har ungef?r femtio olika suddgummin. Du har f?rre ?n trettio, va? 我有大概五十个不同的橡皮擦。你有比三十个还少,是不是?
Nej, jag har hundratolv suddgummin. 不,我有一百十二个橡皮擦。
Oj, har du s? m?nga? Det visste jag inte. 哦,你有那么多吗?我可不知道。
Men du har s?kert inte lika m?nga tuggummin som jag. Jag har trettiofyra stycken i fickan. 但你肯定没有我那么多口香糖。我在口袋里有三十四个。
Nej, tuggummin har jag inga. Men du har nog ingen docka. 是,我没有口香糖。但是你可能没有玩具娃娃。
Jag har visserligen ingen docka, men jag har sex sm? bilar. 我是没有小娃娃是没有小娃娃,但是我有六辆小汽车。
生词
r?kna, -de, -t, -r 数
sina 他们自己的
j?mf?r|a, -de -t - 比
varandra 互相
hur m?nga 多少,几
till 额外,还(有)
ny, -are, -ast, -tt, -a 新
aff?r, -en, -er, -erna 商店
f?r 为
kron|a, -n, -or, -orna 克郎
kosta, -de, -t, -r 有价钱
s? 那么
mycket, mer, mest 多(不可数的东西)
ungef?r 大概
suddgummi, -t, -n, -na 橡皮擦
f?, f?rre, f?rst 少(可数的东西)
va? 是不是(在句子里最后)
oj 哦
m?nga, fler, flest 多(可数的东西)
veta, visste, vetat, vet 知道
s?kert 肯定
lika 一样,同
tuggummi, -t, -n, -na 口香糖
som 象
stycke, -t, -n, -na 个,块
fick|a, -an, -or, -orna 口袋
ing|en, -et, -a 没有的
dock|a, -an, -or, -orna 玩具娃娃
liten, mindre, minst, litet, sm? 小
bil, -en, -ar, -arna 汽车

    本站是提供个人知识管理的网络存储空间,所有内容均由用户发布,不代表本站观点。请注意甄别内容中的联系方式、诱导购买等信息,谨防诈骗。如发现有害或侵权内容,请点击一键举报。
    转藏 分享 献花(0

    0条评论

    发表

    请遵守用户 评论公约

    类似文章 更多