分享

上学是辛苦的–不是好玩的

 生活情趣678 2014-01-23


上学是辛苦的
不是好玩的
作者:TONY FANG
瑞典《今日工业》发布时间2013-12-30 06:35

 

瑞译中:

[瑞典在比萨测试中让人震惊的结果引发瑞典国内政治大辩论。TONY FANG认为现在是瑞典政治家们吸取中国成功经验的时候了,并给瑞典学校提出了五项建议。]


我的职业让我有机会与国内外的企业以及大中小学保持良好的联系。在中国,人们常常对“高分低能”现象进行自我批评。但西方糟糕的数学水平确实一直是在中国人中间流传的一个笑料。


具有国际可比性的比萨测试提供了一个必要的尺度,以帮助改善学校政策和规章。我们需要更好地将学习的辛苦与快乐、将校园民主与纪律结合好,平衡好。


长期以来,我们纵容了一种短视的不平衡的学习文化;该文化仅仅基于对学生权利的维护,盲目主张一切应是快乐的,而付出的代价则是对知识、质量、纪律和长远愿景的不尊重。


但是瑞典学校绝不是在所有方面都差,我们的优点在于我们基于兴趣和人道的教学法。然而瑞典确实有必要向其它国家学习,以改进大中小学基本知识的训练。

我们可以向中国学习。传统的观点一直认为中国学生数学不错但无创造力,而北欧的学生长于创造。然而,去年春天丹麦国家电视台播出了一部四集的对教学法有意义的纪录片,将奥胡斯市的霍尔姆学校九年级的一个班级与中国东北的哈尔滨69中学九年级的一个班级进行了跟踪比较。该片显示中国学生在数学和创造力方面均超过丹麦学生。

在学习和创新方面清晰的新趋势是:东方超越西方。全球化和互联网给中国和其它新兴市场国家的学生们带来前所未有的机遇,让他们以加速度去学习,并在一个日益无疆界的创造性的环境里崭露头角。他们真正地利用了这些惊人的机会,不惜一切代价地去提高其在全球经济中的竞争力。


华为(创建于1987年)能在这么短的时间里赶上爱立信(创建于1876年),这应从加速度学习、对知识的尊重以及大量艰苦工作的视角去解读。


教育部长Jan Bj?rklund最近几年为瑞典学校纪律和秩序的回归作出了贡献。为了改进瑞典学校体制,我们需要超越党派之间的政治辩论。在此谨提出几点具体的建议,旨在重建对瑞典教育系统的信任:


1. 从小学三年级开始给学生成绩(注:目前瑞典学校是七年级才给成绩)。如果不从小学开始养成读书学习的好习惯和纪律,要想在高年级如九年级取得很好的成绩很难。


2. 对升高中和考大学实行全国统考(最好是具有国际可比性)。统考成绩和平时成绩相结合构成学生入学总成绩。这将改变目前成绩由各个学校/教师自行决定而缺乏全国统一质量控制的局面。


3. 所有中小学都与国外高质量的学校结成若干个姐妹学校。教学法和学习活动的国际交流将有助于提高瑞典学校的办学质量,丰富学生的视野和增强学生的学习动力。


4. 学校与学生家庭/家长之间的沟通必须改进,这还能抑制校园欺凌。


5. 最后,当教师必须感到光荣。教师职业的地位必须得到提高,使越来越多有才华的人愿意长期投身于教师行业。同时,教师的技能须以国际高标准不断规范和提高。

当我在写这篇文章的时候,中国的嫦娥3号月球探测器即将降落在月球上。我从中国的直播电视节目里看到在北京的中央控制室里年轻的项目经理、科学家和工程师欢呼雀跃。中国在如此短的时间里的发展无不令人惊讶。瑞典要觉醒啊! 

 

TONYFANG

斯德哥尔摩大学工商管理教授


 
Att ?tervinna f?rtroendet f?r det svenska skolsystemet

De chockerande, svenska resultaten p? Pisa-testet har v?ckt debatt i Sverige. Mitt yrke har givit mig m?jligheter att h?lla bra kontakt med s?v?l f?retag och universitet samt med gymnasie- och grundskolor i Sverige och utomlands. I Kina pratar man ofta sj?lvkritiskt om fenomenet gao fen di neng (高分低能 ”h?gt betyg l?g f?rm?ga”) som k?nnetecknar m?nga kinesiska skolbarn och studenter. Men det ?r sant att usel matteniv? i v?st l?nge har varit ett allm?nt sk?mt bland kineserna.

 

 

 

 



 

 

 

 

 

De till synes chockerande svenska resultaten p? Pisa-testet, som alla pratade om h?romveckan, ?r egentligen inte alls ?verraskande; de st?mmer v?l ?verens med den kalla verkligheten i svenska skolan och med den alltmer omotiverade, opassionerade och odisciplinerade kultur, som mer eller mindre pr?glar alla svenska skolor.

Det internationellt j?mf?rbara Pisa-testet ?r ett n?dv?ndigt instrument f?r att f?rb?ttra v?r skolpolitik och v?rt skolsystem. Vi beh?ver b?ttre integration och balans mellan slitsamt skolarbete och l?sgl?dje i l?randet och mellan demokrati och disciplin i den svenska skolan.

Vi har alltf?r l?nge haft en kortsiktig och obalanserad l?randekultur, som enbart bygger p? att respektera elevernas/studenternas r?ttighet att h?vda sig, att allt skall vara kul p? bekostnad av respekt f?r kunskap, kvalitet, disciplin och l?ngsiktiga visioner.

Men svenska skolan ?r absolut inte d?lig i alla bem?rkelser; f?rdelar finns, till exempel intresseinriktad pedagogik och ett humanit?rt f?rh?llningss?tt i undervisningen. Dock har Sverige mycket att l?ra sig av andra l?nder f?r att f?rb?ttra den grundl?ggande kunskapsinh?mtningen p? grundskole-, gymnasie- och universitetsniv?.

Sverige och Schweiz f?rv?xlas ofta p? grund av deras likartade namn. Men Schweiz utm?rker sig i Pisa-testet och ligger p? en mycket h?gre niv? ?n Sverige. Verklighetsbilden visar att det schweiziska utbildningssystemet st?ller mycket h?gre krav ?n Sverige vad g?ller disciplin, prestation och kvalitet.

Man kan ocks? l?ra av Kina. Den traditionella synen ?r att kinesiska elever ?r duktiga p? matematik men d?liga p? kreativitet, medan eleverna i Norden ?r bra p? att vara kreativa. I april-maj 2013 visade Danmarks Television DR1 en pedagogiskt intressant dokument?rfilm i fyra delar, som j?mf?rde en klass i ?rskurs nio i Holmeskolan i Aarhus med en vanlig klass i ?rskurs nio i Harbin Nr. 69 Middle School i nord?stra Kina. Filmen visar att kinesiska elever inte bara ?r b?ttre p? matematik utan ?ven p? kreativitet.

Trenden ?r tydlig inom l?rande och innovation: ?st tar ?ver v?st. Globaliseringen och internet har givit eleverna i Kina och andra tillv?xtl?nder helt nya m?jligheter att accelerera sitt l?rande och prestera i en alltmer gr?nsl?s och kreativ milj? och de tar verkligen vara p? dessa fantastiska m?jligheter att till varje pris ?ka sin konkurrenskraft i den globala ekonomin. Att Huawei (grundades 1987) har kommit ifatt Ericsson (grundades 1876) p? s? kort tid skall tolkas i ljuset av accelererande l?rande och respekt f?r kunskap samt mycket h?rt arbete.


Till skillnad fr?n Peter Wolodarski, som har skyllt p? utbildningsminister Jan Bj?rklund f?r det d?liga svenska Pisa-resultatet, anser jag att Bj?rklund till stor del har bidragit till att f?rs?ka f?ra ordning och reda tillbaka till svenska skolan under de senaste ?ren. F?r att kunna f?rb?ttra den svenska skolan beh?ver vi g? l?ngre ?n att bara politisera debatterna. H?r ?r n?gra konkreta f?rslag, som syftar till att ?tervinna f?rtroendet f?r det svenska skolsystemet:

1. Ge betyg fr?n ?rskurs tre. Utan rutinerade inl?rningsvanor och disciplin utvecklat fr?n l?gstudiet har man sv?rt att bli riktigt bra n?r man l?ser p? h?gstadiet, exempelvis i klass nio.

2. Inf?r nationella intr?desprov (g?rna internationellt j?mf?rbara) p? gymnasieskolor och p? universitet och h?gskolor. Dessa prov skall vara betygsgrundande och kombineras med elevernas l?pande skolarbetsresultat. Tillsammans skall de utg?ra det totala betyget. Detta kommer att f?rb?ttra det nuvarande systemet, som bygger p? de enskilda skolornas/l?rarnas omd?men utan gedigen kvalitetskontroll p? nationell niv?.

3. Alla grund- och gymnasieskolor skall etablera ett antal internationella v?nortsavtal med h?gt kvalitativa skolor i andra l?nder. Aktivt internationellt utbyte av pedagogik i undervisning och l?rande skulle kunna bidra till att h?ja svenska skolans kvalitet och berika svenska elevers visioner och motivation.

4. Eleverna deltar en g?ng i veckan i vissa arbetsuppgifter, till exempel st?dning av klassrum, att iordningst?lla matsal och gymnastiksal. Dessa praktiska arbeten kan bidra till elevernas ansvarsk?nsla och till en b?ttre milj? i deras skola.

5. Kommunikationen mellan skolan och elevernas familjer/f?r?ldrar m?ste bli b?ttre ?n i dag. Detta, inte minst, kan motverka mobbning, som ?r ett stort problem i dagens svenska skola.

6. Sist, men inte minst, m?ste det bli  ?rofyllt att vara l?rare. L?raryrkets status m?ste h?jas s? att allt fler talangfulla m?nniskor vill satsa p? en l?ngsiktig karri?r som l?rare i svenska skolan. Samtidigt skall l?rarnas kompetens ses ?ver kontinuerligt med h?g internationell standard.

 

Det svenska n?ringslivet har varit k?nt f?r att leverera produkter i v?rldsklass. Vi beh?ver talanger, kunskaper och f?rdigheter i v?rldsklass. F?rra veckans Nobelprisceremoni har ?terigen st?llt Sverige i rampljuset i den globala vetenskapliga och intellektuella v?rlden. F?r att skapa ett starkt, svenskt utbildningssystem m?ste vi sikta h?gt.

 

Medan jag satt och skrev denna artikel i l?rdags h?ll den kinesiska rymdfarkosten Chang'e-3 precis p? att landa p? m?nen. Jag s?g i Kinas direkts?nda TV-program hur unga projektledare, forskare och ingenj?rer arbetade i det centrala kontrollrummet i Peking och hur de jublade och kramade varandra efter?t. Det ?r fantastiskt hur Kina har utvecklats p? s? kort tid. Sverige beh?ver vakna!

 

Tony Fang

Professor i f?retagsekonomi vid

Stockholms universitet

2013-12-14

    本站是提供个人知识管理的网络存储空间,所有内容均由用户发布,不代表本站观点。请注意甄别内容中的联系方式、诱导购买等信息,谨防诈骗。如发现有害或侵权内容,请点击一键举报。
    转藏 分享 献花(0

    0条评论

    发表

    请遵守用户 评论公约

    类似文章 更多