李笠 译 《抒怀》 树下,我们谈起各自的理想 你说你要为山立传,为水写史 我呢,只想拍一套云的写真集 画一幅窗口的风景画 (间以一两声鸟鸣) 以及一帧家中小女的素描 当然,她一定要站在院子里的木瓜树下 Vision Under trädet pratade vi om varsin dröm Du sa att du vill skriva historien om bergen, om floderna Jag sa att jag bara vill fota ett album med moln måla landskapet utanför fönstret ( där man då och då hör fågelsång) ett portträtt av min lilla dotter Och självklart
står hon under papayaträdet på gården 《故乡感》 我和各地的人们都有过交流 他们都有着固执但各异的故乡感 胡同那头射来的一道晨光 映照热气腾腾的早点铺 磨剪子戗菜刀的吆喝声 ……这一切是秋风唤起的故乡感 也有人重点强调阳春三月杏花江南 悠长小巷里打着印花雨伞 结着丁香一样的哀愁的红颜女子 但是,最打动我的是一个游子的梦呓: 院子里的草丛略有些荒芜 才有故园感,而阔叶 绿了又黄,长了又落…… Känslor för hemby Jag har bytt åsikter med många från olika delar av landet De har sina envisa men olika känslor för sina hembyar — En stråle morgonljus från Hutongens andra ände som belyser ett ångande fruktkoststånd; ropet från en glassförsäljare eller från en knivslippare; känslorna en höstvind väcker; en jasmindoftande sorgsen ung kvinna som med ett paraply långsamt går en regnig aprilmånad i Södra Kina Men det som mest berör mig är den landsflyktiges mummel: gräset på gården börjar vissna medan wutongträdet åter gulnar, tungt faller…… 《西湖边》 为什么走了很久都没有风 一走到湖边就有了风? 杨柳依依,红男绿女 都坐在树下的长椅上 白堤在湖心波影里荡漾 我和她的争吵 也一下子被风吹散了 Vid Västra sjön Varför blåste det plötsligt upp då vi kom fram till sjön? Vajande tårpilar, män och kvinnor som satt på bänkarna under träden Baitidammens spegling dansade i vattnet Grälet mellan mig och henne skingrades genast i vinden |
|